Joman "mitt liv min åsikt"

Till min mor igårkväll för hon fyllde år, 68 blev hon. Hon bjöd på kotletter med kokt potatis och sås, efteråt fick vi lite tårta och en finsk bulle som kallas "possu" direkt översatt blir det gris *s*. Det är iallafall en  sorts munk men avlång och fylld med sylt,, mmmmmmmm... Hur gott som helst var det, barndomsminnena avlöste varandra. Jag satt o tittade på min mamma och tänkte, hon har alltid varit med, hon har alltid funnits där när jag behövt henne och även när jag inte behövt henne. Jag vet att jag ibland nästan vägrat svara i telefonen när hon ringt, hon kan prata ihjäl mig :-/ *s*
Hon berättade igår att hon skulle åka till doktorn och röntga ryggen, måste få tillägga att min mor har nästan alla sjukdomar eller har haft! De sjukdomar hon inte haft finns inte än *s*.. Nåväl hon åker till doktorn och skall röntga ryggen, systrarna ber henne gå in till röntgen och ta av sig byxorna och lägga sig på britsen, när hon tar av sig byxorna upptäcker hon att hon glömt ta på sig trosorna,, hehehe,,, paniken sprider sig för där står min 68- åriga mamma troslös under jeansen! Åh vad vi skrattade när hon berättade... En underbar historia om hur det ibland kan bli i livet och när det är ens 68- åriga mamma så blir det ännu roligare.. Men det slog mig igår att hon faktiskt börjar bli gammal, jag kände sorg när jag satt i bilen på väg hem. Jag vill visst fira min mamma när hon fyller år, jag vill alltid göra det men jag vill inte att hon blir äldre!! Det räcker nu!! Jag vill slå bort tankarna på att hon en dag inte kommer att finnas kvar. Det viktigaste vi har i livet är varandra, när det blir allvar omkring oss och det blåser riktigt kallt vem vänder vi oss till då? Jo de som står oss nära! Nu blir jag sådär djup o konstig igen men, de vi också beter oss sämst mot är de som står oss närmast! På grund av att det är där vi känner oss trygga... Det är inte konstigt att de som står oss närmast ibland inte står ut med oss och tvärtom! Någonstans måste man få släppa ut det där jobbiga som "maler" i huvudet, det kanske ska vara så?
Men vi får inte glömma det som är viktigast, vi måste alltid se till att komma nära igen efter att det har varit stormigt!
Nu måste jag ner igen o väcka min ohängda son som försover sig hela tiden!!!!!
Ha en trevlig fredag och krama om varandra i mörkret!

Det jag egentligen ville säga är nog att om priset för att bli vuxen o äldre är att våra föräldrar försvinner, så vill jag inte bli en dag äldre!!   // J