Joman "mitt liv min åsikt"

och fortsätter leva sitt liv som man inte vill? Ibland så kan man ju stöta på problem och orsaker som gör att man inte riktigt kan leva sitt liv som man vill, exempel på det är ju om man har barn som man inte vill sticka ifrån på ett eller annat sätt, för man vill ju inte skada sina kära.. Men när passerar man gränsen då man istället skadar eller kliver på sig själv? Om jag hela mitt liv exempelvis drömt om att bli  läkare eller advokat, men jag bara drömmer om det istället för att göra något åt det, då undrar jag hur det känns när jag sitter på hemmet och funderar över hur fasen jag kunde ha mitt tråkiga monotona arbete i så många år? Varför gjorde jag inget? Nu är det ju faktiskt försent för jag är gammal :-(.. Saken är ju den mina vänner att livet är så förbannat kort så man SKA göra allt man kan för att uppfylla sina drömmar. Än värre är väl kärlekslivet!!!! Hur många sitter inte fast i förhållanden bara för att det är tryggt? Bara för att man är rädd att gå vidare, bara för att man inte vill vara själv!! Tänk efter nu!! Har man inte sålt sin själ när man lever kvar i ett förhållande som inte är annat än vänskap? Är det förståndigt att leva i ett förhållande för att man har en viss ekonomisk position, för att man har det bra med pengar? Man tar inte i varandra, man kramas inte..... Vilken glädje!!! (ironi) Är det inte så att alla människor vill känna sig älskade? Alla människor vill älska! Man behöver inga pengar då för då ser man hur bra livet är!! Jag har det bra, så jag pratar bara om hur det kan vara och hur många som lever så... Visst är det väl hemskt!! Jag kan bara säga att jag skulle aldrig sälja min själ. Jag vill kunna sitta på hemmet och titta mig själv i spegeln och med stolthet tänka "fasen vad bra jag haft det och vad modig jag varit".. Att ta ansvar för sitt liv och göra det man vill det är modigt det!

;-)    Tack för era kommentarer ni som lämnat... roligare att skriva när det finns människor som läser :-) // J